018-750 52 11
018-750 52 11

Människorättspodden avsnitt 7 - Domarjäv i Europadomstolen?

I det nya avsnittet av Människorättspodden avslöjar vi att Skandinaviska Människorättsjuristerna den 18e maj, samma dag som en ny president tillsätts i Europadomstolen, skickar in en resningsansökan gällande barnmorskemålen om samvetsfrihet i vården. Vi intervjuar juristen Krister Thelin, som bland annat varit lagman, ad hoc domare i Europadomstolen och domare i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Vi diskuterar målen om samvetsfrihet i vården, handskakningsmålen, slöjförbud, böneutrop och rätten att bära religiösa symboler. Dessutom pratar vi om domarjäv, som är en av huvudgrunderna för resningsansökan till Europadomstolen.

- Resningsansökan har tre grunder. För det första menar vi att det var felaktigt att en kommitté med tre domare tilldelades och beslutade i barnmorskemålen om samvetsfrihet i vården. Enligt Europakonventionen (artikel 28) är kommittéer till för enklare ärenden där det finns etablerad praxis. Vi har i tidigare avsnitt av Människorättspodden intervjuat professor Reinhold Fahlbeck och advokaterna Percy Bratt och Jörgen Olson som varit ombud tillsammans med oss i de inhemska processerna vid tingsrätterna och Arbetsdomstolen samt i Europadomstolen, om det mycket bristfälliga beslutet från Europadomstolen och den kritik vi riktar mot beslutet. På grund av målets beskaffenhet fanns det inte kompetens för kommittén att besluta i målen, säger Ruth Nordström, chefsjurist vid Skandinaviska Människorättsjuristerna.

- Den andra grunden för resningsansökan är att vi anser att den svenska domaren, Erik Wennerström, som utgjorde en av de tre domarna i kommittén varit skyldig att frånträda uppdraget på grund av intressekonflikt och jäv, vilket han inte gjorde. Dessa omständigheter var inte kända innan beslutet fattades och parterna kunde således inte göra någon jävsinvändning innan. Enligt Europadomstolen skall en domare, när det finns intressekonflikt eller minsta tvekan om detta, informera chefsrådmannen vid kammaren. Även sådant som kan uppfattas eller ses som partiskhet eller intressekonflikt har betydelse – ”Justice shall not only be done, but be seen to be done” – ”rättvisa ska inte bara skipas, utan det ska också utåt sett uppfattas som att rättvisa skipas”. Det pågår nu en granskning där frågan om jäv bland domare i Europadomstolen har aktualiserats, säger Rebecca Ahlstrand, jurist vid Skandinaviska Människorättsjuristerna.

- Erik Wennerström, tillträdde uppdraget som domare, efter att klagomålen lämnades in. Före 2018 satt Erik Wennerström som generaldirektör för Brottsförebyggande rådet. I deras årsrapport från 2017 uppges att Sveriges Kommuner och Landsting, dvs barnmorskornas motpart i Sverige, tillhörde myndighetens kärn-nätverk. Myndigheten tilldelade också bidrag till Sveriges kommuner och Landsting under det året enligt redovisning. Så sent som 2018 satt han i insynsrådet vid Jämställdhetsmyndigheten tillsammans med Sveriges kommuner och Landstings VD, dvs barnmorskornas motpart. Samtidigt var Åsa Regnér jämställdhetsminister och uttalade sig starkt emot rätten till samvetsfrihet. Åsa Regnér var tidigare ordförande för RFSU, som fått bidrag av Jämställdhetsmyndigheten under 2018 och kopplingen mellan RFSU och Sveriges kommuner och Landsting är stark – de skrev bland annat en debattartikel tillsammans mot våra klienter, säger Ruth Nordström.

- Erik Wennerström har enligt sitt CV arbetat ca 30 år för den svenska regeringen i olika befattningar, bland annat utrikesförvaltningen. Även om det kan vara vanligt att domare arbetat för sin regering tidigare är det exceptionellt problematiskt i det aktuella fallet – det är väldigt ovanligt att så många ministrar och statsministern själv uttalar sin mening i ett enskilt fall, och så starkt. Tidigare ministern Gabriel Wikström fälldes i KU för att ha uttalat sig i barnmorskemålen innan domen vann laga kraft, säger Rebecca Ahlstrand.

- Slutligen tar vi upp det faktum att det finns en hel del felaktigheter i beslutet, både i faktaåtergivandet och i den juridiska bedömningen; exempelvis togs inte hänsyn till ett fundamentalt och avgörande faktum att det finns en europeisk samsyn i Europa gällande samvetsfrihet för vårdpersonal och dessutom ett flertal resolutioner från Europarådets parlamentariska församling. Enligt doktrinen om ”margin av appreciation”, har det enskilda landet en mycket snäv bedömningsmarginal att avvika från etablerad europeisk samsyn när det finns i en europeisk standard. När det gäller samvetsfrihet för vårdpersonal respekteras detta i princip i samtliga europeiska länder, antingen generellt eller genom specifik reglering om samvetsfrihet inom vården. Rätten till samvetsfrihet är inskriven i den svenska abortlagens förarbeten och när majoriteten av Europarådets 47 medlemsstater klarar av att balansera rätten till vård och rätten till samvetsfrihet, kan det även fungera i Sverige, vilket det gjort i 40 år, säger Ruth Nordström.

Människorättspodden finns bl.a. på Spotify, Acast och Apples Podcast