018-750 52 11
018-750 52 11

Statskontorets rapport visar på brister i rättssäkerheten i asylprocessen

7 oktober 2024

Fotograf: Erika Linnea Persson

Statskontoret har i dag den 7 oktober släppt sin rapport Många öar små – Migrationsverkets styrning och uppföljning av den rättsliga kvaliteten i asylprocessen. Statskontorets samlade analys visar att det finns tydliga tecken på att Migrationsverket har svårt att upprätthålla enhetligheten och rättssäkerheten i asylprövningen. Även Migrationsverkets uppföljningar av den rättsliga kvaliteten visar att det finns brister inom asylprövningen. Även om myndigheten bedömer att det inte rör sig om systematiska brister så rör det sig ibland om så allvarliga brister att Migrationsverket borde göra mer omfattande och fördjupade analyser av den rättsliga kvaliteten.

- Människorättsadvokaterna har intervjuats av Statskontoret inför rapporten och vi är glada över att se att våra synpunkter har tillvaratagits av Statskontorets utredare. Analysen stämmer väl överens med våra slutsatser i Konvertitutredningen och dess följdverkningar. Mot bakgrund av detta har Människorättsadvokaterna lämnat in över 50 klagomål till FN:s kommitté mot tortyr, som rör asylsökande som bland annat har åberopat konversion som skyddsskäl. I drygt trettio procent av fallen har utvisningar stoppats intermistiskt av kommittén, och i fyra fall har Sverige fällts för brott mot konventionen mot tortyr för att ha utvisat kristna konvertiter, vilket vi anser är allvarligt1, säger Ruth Nordström, advokat vid Människorättsadvokaterna.

- Migrationsverkets handläggning av asylärenden där religion åberopas som asylskäl, inklusive konversion och ateism, visar att det saknas en lämplig metod och vägledning för hur en utredning av genuin konversion ska gå till, att asylutredningarna har fel fokus, att handläggarna inte tar hänsyn till individuella förutsättningar och att myndigheten inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till skriftlig bevisning, säger Rebecca Ahlstrand.

-Av besluten framgår att FN:s kommitté mot tortyr anser att svenska migrationsmyndigheter har misslyckats med att göra en individualiserad bedömning av den personliga och verkliga risk som familjen skulle möta vid en utvisning. Kommittén kritiserar även att samtliga skyddsgrunder och riskfaktorer, bland annat konversionen, inte prövats tillsammans i en helhetsbedömning och i ljuset av den aktuella situationen i hemlandet, säger advokaten Rebecca Ahlstrand.

I Statskontorets intervjuer har både handläggare och beslutsfattare särskilt lyft fram behovet av kompetensutveckling när det gäller att handlägga och pröva hbtqi- och konvertitärenden på grund av svårigheterna att bedöma dessa ärenden på ett rättssäkert och enhetligt sätt. Dessa ärenden sticker även ut i Statskontorets enkät som områden där behovet av kompetensutveckling är allra störst. Drygt 50 procent av de handläggare som bedömer att de behöver kompetensutveckling svarar att de i hög eller mycket hög utsträckning behöver kompetensutveckling i att utreda och pröva hbtqi- och konvertitärenden.

- Av riktlinjer från FN:s flyktingorgan UNHCR gällande bedömning av religionsbaserade asylskäl följer att ”detaljerad sakkunskap är inte samma sak som den sökandes genuina övertygelse”. Migrationsverket och Migrationsdomstolen kräver emellertid fortfarande att konvertiter skall påvisa muntliga kunskaper om ”centrala delar” eller ”huvuddragen” av kristen tro. Migrationsverkets handläggare behöver tillförsäkras nödvändig kompetens för att avgöra svaret på vad som kan anses vara centrala delar eller huvuddrag inom kristen tro, för att kunna bedöma om en sökande är genuin kristen eller inte. Migrationsverket behöver dessutom tillse att verkets handläggare beaktar och följer ny rättspraxis från internationella instanser för mänskliga rättigheter, som Europadomstolen och FN:s kommittéer, eftersom hänvisningar saknas till dessa i det rättsliga ställningstagandet, säger Ruth Nordström.

- Kommittén mot tortyr har i de fall där Sverige har fällts för överträdelse av FN:s konvention mot tortyr särskilt lyft att staten är skyldig att göra en individuell och sammanvägd bedömning av de många riskfaktorerna i varje ärende och vi hoppas att Statskontorets rapport kommer leda till mer omfattande och fördjupade analyser av den rättsliga kvaliteten i besluten och att Statskontorets förslag kommer tas på allvar, säger Ruth Nordström.

  1. Se besluten A.A. v. Sweden, Communication No. 918/2019, O.R. v. Sweden, Communication No.1016/2020, N.R. v. Sweden, Communication No. 1047/2021 samt A.A.S. et al v Sweden, Communication No. 937/2019 ↩︎