Europadomstolen avkunnade den 5 november 2019 en ny dom gällande en klagande med ursprung i Afghanistan, som konverterat från islam till kristendomen, målet A.A. mot Schweiz (32218/17). Schweiz fälldes för kränkning av artikel 3 mot bakgrund av dess beslut att utvisa konvertiten till Afghanistan. Europadomstolen fann bland annat att Schweiz inte tillräckligt beaktat hur den sökande utövade och manifesterade sin tro i Schweiz efter sitt dop och hur han skulle kunna utöva den i Afghanistan. Schweiziska myndigheter ansåg att sökanden kunde leva i Afghanistan och dölja sin tro för sin familj och i samhället i övrigt. Europadomstolen fastställde dock tvärtom att detta skulle innebära att en individ tvingas leva i lögn och ge upp all kontakt med andra troende kristna för att inte bli upptäckt. Att dagligen dölja sin tro och övertygelse i det afghanska samhället, ansågs i ett referensärende från Schweiz som Europadomstolen hänvisade till, innebära oumbärlig psykisk press (Franska: pression psychique insupportable).
Den nya domen tyder på att den lägsta kammaren nu frångår den omdiskuterade domen A. mot Schweiz, (60342/16), där lägsta kammaren inte följde den praxis som tidigare fastställts av Europadomstolens högsta kammare. I A mot Schweiz fann lägsta kammaren att schweiziska myndigheter inte kränkt artikel 3 då man beslutat att utvisa en konvertit till Iran, eftersom han där ansågs kunna dölja sin tro, vilket bland annat strider mot högsta kammarens dom i målet F.G mot Sverige (43611/11).
Den nya domen från den lägsta kammaren är i linje med målet F.G. mot Sverige samt EU-rätten. Rätten att manifestera sin tro öppet har tidigare fastställts av EU-domstolen i dess bedömning i förhandsavgörandena Tyskland mot Y (mål C-71/11) och Tyskland mot Z (mål C-99/11).
- "Vi ser allvarligt på de brister som förekommer i utredningar kring trosövertygelse och konversion hos svenska myndigheter, och gläds därför över Europadomstolen dömt i ytterligare ett ärende gällande en konvertit, för att förtydliga tillämpningen av artikel 3, förbud mot tortyr, i dessa fall. Domen är betydelsefull eftersom den visar att Europadomstolens lägsta kammare nu tillämpar praxis i enlighet med högsta kammarens mål F.G. mot Sverige från Europadomstolens och understryker att stater har ett ansvar att göra bedömningar som faktiskt vinner stöd i fakta och landinformation, där det tydligt framgår att afghanska konvertiter riskerar att utsättas för dödsstraff, tortyr och omänsklig och förnedrande behandling", säger Ruth Nordström, chefsjurist vid Skandinaviska Människorättsjuristerna.
- "Det är mycket glädjande att Europadomstolen åter igen tar upp ett ärende gällande en konvertit och med all tydlighet markerar att myndigheterna måste göra rigorösa, rättssäkra utredningar med stöd i fakta och landinformation och att det inte är acceptabelt att begära att någon ska dölja sin tro i hemlandet. Rätten att manifestera och leva ut sin tro ensam och i gemenskap med andra är en inneboende del av religionsfriheten. Senast i slutet av oktober har jag mottagit beslut från Migrationsverket där det i avslaget påstås att en sökande kan dölja sin tro. Målet är därför av stor betydelse", säger Rebecca Ahlstrand, jurist vid Skandinaviska Människorättsjuristerna.
