Kristna, framförallt från olika orientaliska kyrkor, dvs med bakgrund i Mellanöstern, slår larm till präster och själasörjare om att de trakasseras när de öppet bär kors och krucifix eller går till kyrkan. Kyrkor och samlingslokaler vandaliseras. Många känner sig rädda. De senaste två åren har det också rapporterats om övergrepp och förföljelse mot kristna vid flyktingboenden på olika håll i Sverige. Förövare är personer också med bakgrund i Mellanöstern men med en uppenbart radikal islamistisk tro och världsbild. Vi befinner oss alltså i en situation där religionsfriheten i dess grundläggande och mest självklara mening, att fritt få stå för och utöva sin tro, faktiskt inte gäller för alla som bor i Sverige.
Hur utbrett är detta problem? Och hur har det kunnat uppstå? Varför intresserar sig medier och politiker så lite för det? Har religionsfriheten en svag rättslig ställning i Sverige? Vad kan och ska vi göra för en förändring? Och vem ska göra det?